ÅR 2018

Liksom förra året, och året innan det, och till och med året dessförinnan, har jag som traditionen förutsätter skrivit ihop en sammafattning även över det här året. Det utan tvekan jobbigaste året i mitt hitills 21 år långa liv. Jag vet att jag antagligen ska leva många år till framöver och att en massa hemskt lär hända på vägen, men jag kan säga att jag aldrig önskar eller tror att det kan bli värre än vad detta år varit. Mycket fantastiskt har hänt men samtidigt har det präglats av så mycket ångest och mörker. Trots detta tänker jag nu försöka sätta ihop något som summerar året i alldeles för många bilder och en massa text! Obs! Bilderna är inte alls i någon sorts ordning.
 
VINTER
 
 
 
 
 
Början av året var jobbigt. Pappa hade precis gått bort då och mycket kändes oroligt. Jag kom tillbaka till ett snöklätt Bjärnum efter ett jullov hemma i Örebro till min finaste lägenhet med min finaste katt (vilken lyx det var att få ha henne i Bjärnum) men fick knappt sova om nätterna då grannen över lät så mycket och jag bara grät och hade ångest jag med. Så begravdes pappa och det är något av det jag minns som starkast. Så kommer det nog vara hela livet. Det var otroligt fint men helt fruktansvärt på samma gång. Tänk vad jobbigt det var då, men vad lite jag ändå visste om att det skulle bli så mycket värre. Det är tur en inget vet. Under loven åkte jag hem till Örebro och en dag hjälpte jag mamma rensa hemma i radhuset, tog ett sista bad en annan dag, en sista selfie i den där badrumsspegeln, för sen skulle mamma flytta till lägenhet på stan och det hela kändes lite konstigt för jag bodde ju inte där längre men hade ändå gjort det i nästan 10 år. Annat jag gjorde i Örebro var att gå på konstutställning, andas, fira lillebrors födelsedag och umgås med familjen - fina grejer!
       Vi gick rakt in i en vårshowsperiod då vi skulle sätta upp Cabaret, Cats, American Idiot och Waitress och det var så himla kul och alla var så himla trötta. Vi repade konstant, men med mindre påfrestningar på varandra än under höstens show upplevde jag vilket var väldigt skönt! Jag var ensemble i Cabaret - så kul! - och spelade Joanie i American Idiot, en roll som lärde mig en massa men som just där och då i livet var väldigt tuff att göra med all hennes ångest ovanpå min. En ska inte blanda in sina egna känslor på scen men det är lättare sagt än gjort ibland. Inför showen målade jag dekor i otaliga timmar med Col3trane i lurarna, vi ljussatte, fixade ännu mer dekor, dansade, sjöng, övade inför auditions som komma skulle däremellan, tog programbladsbilder, kvällarna blev sena och vips var det påsk och premiär och allt gick jättebra! Showerna var utmattande men så himla kul, det saknar jag. Alice kom och hälsade på för att se, och Emil, och sen kom familjen från Örebro och alla sov med Winston i min lilla etta och det var väldigt mysigt.
       Flängde gjorde jag en hel del med, inte bara till Örebro, men med klassen och såg föreställningar, bland annat Godspell, och jag åkte även till Säffle för första gången och repade dans med Oskar som jag började spendera allt mer tid med. Jag åkte en massa till huvudstaden också - en gång med Alice för att shoppa och umgås, så himla mys, en annan gång med übertrötta Kajsa och Lovisa för att söka SMU ch jag var minst lika trött själv - första lediga dagen på en månad och så hade vi vår första audition för våren just den dagen - men det gick bra ändå, och en gång till med Josef för att bo på hotell och se Book of Mormon. Några veckor efter det tog det sedan slut mellan oss. När jag sammanfattar det såhär ser jag hur påfrestande den där vintern ändå var för oj vad mycket som förändrades. Den låter ju inte superpeppig nu i efterhand men allt är inte superpepp hela tiden heller kanske. 
 
VÅR
 
Så blev det april och vår och JÄTTEvarmt. Så varmt att vi låg och solade på baksidan av skolan eller vid Servins, åt glass vid sjön och jag tog årets första dopp redan 22 april! Lycka. Vi hade våra sista föreställningar av vårshowen, startade igång alla våra avslutningsprojekt och mitt i allt åkte vi iväg en vecka till Göteborg för auditions och jag tyckte bara det var hemskt och ville hem fast körsbärsblommorna blommade vid Järntorget. Inte just pga sökningarna utan för att jag var här i Göteborg och det påminde så mycket om pappa - något jag till största del kommit över nu som tur är. Under veckan sov jag hos Love med Nathalie, Lovisa fyllde år och det firade vi, och på PAS gick vi vidare alla dagar, på BA bara två, och jag blev helt sjukt ledsen. Sedan fick jag besked att jag kommit in på SMU i Stockholm, och till slut även på PAS och efter en jobbig helg av att välja valde jag till slut PAS och Gbg trots allt, som ni ju vet.
       Tillbaka i Bjärnum blommade vitsipporna och solnedgångarna var magiska. Vi hängde mest hela tiden, på Kajsas balkong eller på en picknickfilt med henne, med Johanna för att blåsa såpbubblor, hos Alexandra för att äta hamburgare, i Hässleholm för att äta asiatiskt - innan thaiboxen kom till Bjärnum utanför Ica Olof Nils till allas lycka! Det var asvarmt, vi hade fester utomhus, som tågafesten hos Oskar, universitetsklyschiga fast vi inte gick på uni. Vi var mest hos Oskar ändå, åt middagar, grillade så grillen började brinna, skrattade, såg på skräckfilm utomhus, och jag sov där mest hela tiden. Vi lagade köttbullar med potatismos och brunsås och såg på film och serier och allt var bara sådär bra. Han är bra, bra på att skjutsa på cykel till skolan med. Det var mysigt att kunna hänga så mycket som vi gjorde och att ha alla så nära. Sen var det dags för nya elever att söka skolan och vi hade auditionshower och peppade dem och det kändes märkligt att vi inte skulle gå där till hösten.   
       På min 21-årsdag vaknade jag av födelsedagssång av Oskar, fick kladdkaka av Love, och efter skolan överraskade en hel drös mig vid sjön med grill och häng (och bad såklart!) och det var en så himla fin födelsedag! Tack för det. I skolan spelade vi in stressiga musikvideos för att Jonna ville det och en ledig dag hade vi fotbollsturnering, och jag agerade mest hejarklack. Det är nog ändå det jag gör bäst när det kommer till fotboll ändå. 
       När det var som soligast i Bjärnum var vi ett gäng som i stress och panik då vill höll på att missa flyget åkte till ett molnigt Gran Canaria lite halvspontant i några nätter. Vi brände oss dock ändå på stranden på andra sidan ön och resan var superkul och supermysigt over all med tapas och roliga drinkar och fina människor. Den avslutades med Eurovisionkväll hos vår lärare Jonna väl tillbaka i Sverige, och sen var vi tillbaka i Bjärnum igen, vår älskade lilla håla. De där sista veckorna gick så fort och så mycket hände. Jag flängde runt en del, till Malmö själv där mobilen dog och jag insåg vilket osunt beroende jag har till den, till Lund för Lundakarnevalen, till Malmö en gång till för guidad visning med några från klassen bakom scen (så häftigt!) och till Kristianstad med Kajsa och Lovisa för sushi och förestälning. Kajsa och Lovisa vår solar som lyste upp hela våren. Tillsammans annordnade vi en bal på Tre Hammare för klassen och alla dök upp i balklänning och kostym och var så himla fina. Det var en fin kväll och som jag älskar min balklänning. Vi hade många fina kvällar mot slutet. "Gringo Gang" m.fl. hade ordnat spelning en kväll och alla var där och de spelade låtar medan vi grät och skrattade. Några ordnade en egen "Bäst i Test" med utmaningar vi fick göra och filma, plus en galakväll på det, och jag var livvakt med blommor i håret. Blommor i håret hade jag även på vår avslutningskväll med lärarna då vi dansade oss svettiga till SLP:arna och lärarna som spelade innan det var middag och fest på Tre Hammare i kvällssol. 
       Snart åt jag dock en sista frukost i min lägenhet, packade ner allt i lådor, vi hade våra sista lektioner, pussade dansgolvet hejdå, redovisningar i Vocal mania, dans då jag dansade för pappa, och teater när jag och Nathalie satt och var oklara i skogen, plus lite spex från andra i klassen på det. Vi hade avslutningsdag i skolan med intyg och floder av tårar, alla fick armband av Matte (<3), fest vid sjön med bål på kvällen, och sen var Bjärnumåret slut. Vi skrev våra namn på väggen, och jag dekorerade mitt skåp till kommande ägare och gick ändå från skolan med ett leende på läpparna - tänk vilket fint år på så många sätt ändå. Så mycket fina vänner och så mycket kärlek! Jag cyklade runt ett sista varv i Bjärnum, sen kom mamma och hjälpte mig med flytten, Charlie och Love bar säng, tyckte flyttbilens hissfunktion var kul, jag vinkade hejdå till Servins, vi for mot Göteborg för att magasinera alla mina grejer i det där pyttelilla förrådet där allt trots allt fick plats. Tur att jag är envis som få.
      Mycket hände på två månader där på våren kan vi konstatera, men det var verkligen den finaste tiden på hela året. 
      
 SOMMAR
 
Alltså gu vilket jäkla år nu när jag går igenom detta - så mycket fint och så mycket hemskt. Många bilder ni inte sett från sommaren här med då jag inte bloggade så mycket. Jag slutade i vilket fall Bjärnum och flyttade hem till Örebro över sommaren där i början av juni. Till en början sov jag på soffan, sen tog vi upp en madrass till mig och sömnen förbättrades avsevärt - tacka högre makter för det för jag sov inte mycket som det var. Jag var hemma i Örebro en dag innan jag åkte upp till Stockholm för lite shopping och sen se Ben Howard med Johanna! Vackra sommar-Stockholm och vackra vän. Hon är verkligen en solstråle hon med. Vi sov hos hennes vän Hulda och dagen efter besökte vi världens coolaste florist, åt glass och jag åkte hem till Antons student. Han sprang ut från Karro, jag och Alice kollade på flaken över Drottninggatan och sedan hade vi studentmottagning hela kvällen där jag och mamma fixat maten. Den kvällen blev speciell för det var sista släkt-och vännersammankomsten då mormor levde. 
       Efter lillebrors student åkte jag tillbaks till huvudstaden för att spendera några dagar med Lovisa och Kajsa på Tyresö i Lovisas mormor Ingas stuga. Vi badade, löste soduku i mängder, solade, åkte in till stan, åt gott och besökte Tyresö slott - himla fint! Direkt därifrån åkte jag till Oskar i Säffle och vi badade vid Duse och allt var fint. Jag hälsade på honom en del under sommaren, när ingen av oss jobbade. Tur att jag hade honom. <3 Det var i Säffle jag var när jag fick veta att mormor hade cancer, och efter det blev sommaren inte sådär härlig som många andras somrar verkar ha varit.
        Jag minns sommaren som sömnlösa nätter, ångest, massa tankar om döden och tid, massa långa inlägg här om det också, och tårar i mängder. Sån jävla vånda. Jag hälsade på mormor, vi åt jordgubbar och pratade om livet och hon hade accepterat läget och sa att bättre barn och barnbarn kunde hon aldrig fått. Fy, jag gråter när jag skriver detta... Jag och mamma åkte till Stockholm en helg (igen) och när vi kom hem skyndade vi till mormor som inte svarade i telefon och där låg hon. Hon hade somnat in i sin säng och chocken var total. Fyfan. Jag saknar henne. Och pappa. Det gick stora delar av sommaren åt till - saknad. Jag minns knappt att det var sol mest hela tiden och svinvarmt, men brun blev jag på något sätt i vilket fall. Jag låg ute en hel del och lyssnade på poddar för att få tiden att gå, och sprang varje dag för att hålla ångesten begränsad, därav solbrännan kanske. Jag var så trött så trött. Mycket tid jobbade jag ju också, på sjukhuset. Där var det svalt i vilket fall! Och jag fick vara i förrådet en del fast de strulade till mitt schema konstant, och jag lyssnade på HP på ljudbok fast jag inte fick för att slippa tänka. 
       Självklart var sommaren fin också, som ni ser på bilderna, och ibland var jag väldigt glad med. Jag firade midsommaren med min Bjärnumsklass i idyllen som är Göteborgs skärgård hos Ella och det var magiskt. Jag åt middag med Amelia, blekte håret och det blev lila som jag fick ut först efter x atal kurer med Yes diskmedel, gjorde mig fin och gick ut på stan för ett glas rose med mamma, såg drag queen-show på Strömpis med mamma och vår bästa frisör Jimmy på scen, drack Pina Colada med Lovisa, Agnes, Elin och Filip, gick i skogen och plockade blåbär med mamma och Winston, och med samma duo badade jag i Kilsbergen en kväll, åt lunch med en matchande bror, klickade hem min första beställning från Skincity som i skrivande stund blivit typ 5, träffade saknade Agnes och Elin (<3), dejtade mig själv en kväll, såg Silvana på Götaplatsen med en mindre uppskattande mor, gosade med Felicia som kom förvånansvärt bra överens med Winston, lyxfikade med Alice på deras balkong, läste ut Ett litet liv, den bästa bok jag läst i mitt liv, fick kontakt med Oscar som jag nu bor med genom Love om att bli inneboende i Gbg till hösten och efter en tripp dit löste det sig, åkte massamassa tåg Svea runt och såg på Västanå med Oskar och det var så fruktansvärt asbra. 
       Mormor begravdes tre veckor efter hon dött och det var bland det vackraste jag varit med om. Blomsterarrangemanget var otroligt och det var ett fint avslut. En humla flög kring oss när vi gick ut från kyrkan och det var så talande på något sätt. Sen flyttade jag till Göteborg i augusti, våndades över att behöva flytta men hade en bra insparksvecka på PAS där vi blev indelade i lag, jag var Expedition Pasinson, och efter en veckas tävlande, skräckvandring, stress och massa info vann vi, precis innan vi blev dränkta i vatten utanför skolan som traditionen kräver! Sen gick vi på insparksfest och jag var snygg tills det började spöregna, jag hade ju ändå flyttat till Göteborg så vad kan en vänta sig? Det fick avsluta den sommaren.
 
HÖST
 
Sen började en intensiv höst med otaliga timmar i skolan. Jag har varit i skolan från 8 till sen kväll nästan varje vardag och i princip bara lagat mat och sovit hemma. Gjort bra matlådor har jag dock, blivit bäst på att göra soppor! Genom PAS har jag tvivlat massor på mig själv, lärt mig massor, lärt känna och sett mina underbara klasskompisar utvecklas de med, svettats, varit dödstrött, skrattat, gråtit och gjort sånt som hör livet till. Vi är en bra klass. Vi stöttar varandra, peppar, lär varandra. Det är guld värt. De är guld värda. Jag har dessutom lärt mig första danska ganska mycket bättre! Efter 9 skolveckor hade vi våra första examinationer - en fullspäckad vecka men som visade sig gå jättebra och jag blev godkänd i allt praktiskt - wow. Det var en skön känsla. Därefter har vi bara gjort sånt som är superkul - koreografier, sjunga lite mer det en vill, satt upp hela pjäser i teatern. Kul!
       Utöver detta har jag blivit lite mer göteborgare och ätit min första kanelbulle på Husaren, traskat runt i Haga, förälskat mig i Botaniska trädgården, främst en höstdag med Lovisa, och hittat mitt favvofik i stan. Jag har hjälpt Felix flytta en väldigt lång dag, suttit vid havet och saknat pappa, ätit middag och varit i Malmö med Oskar och sett West Side Story (mysigare helg är svårt att få), hängt en massa på Lush hehe, varit hemma i Örebro på helger och lov, hälsat på i Alice lägenhet, haft fina kvällar med mamma både hemma och på Fratelli, klappat finaste missen och Winston, varit i mormors lägenhet en sisa gång innan den såldes och allt kändes konstigt och sett Bon Iver live i Stockholm - drömkonserten nummer ett.
       Jag har dansat på Mary Kay-galan med skolan i glittriga kaftaner, åkt fel buss många gånger och en sen kväll hamnade jag, utan batteri på mobilen, i Fiskeby Småbåtshamn och ville bo där en vacker dag, gått på bokmässan med Love och Siri, varit i Mariestad och sett Alicias egna musikal och haft Bjärnum-häng efteråt, plus haft reunion med gamla klassen i Bjärnum med tillhörande roadtrip dit och hem, plus pizza och fest. Varit på barnkalas när kåren fyllde 5 år, varit så himla ledsen för att jag saknat pappa och det var allhelgona och fars dag och ett år sedan han dog och massa tuffa dagar, fikat på Magasinet lite för mycket, oftast själv, beställt en efterlängtad julkalender och knappt kunnat vänta på att få öppna den, använt min favvobadbomb från Lush hemma hos Love, läst bok om hälsan och börjat dricka massa Kombucha, gått i Slottsskogen och på museum, haft halloween-fest med klassen, tagit mängde med kvällskuser, dansat mest hela tiden, övat sång minst 30 min om dagen 5 dagar i veckan (klapp på axeln) och fått ett ekollon av Otto som växer så det knakar. Oskar har hälsat på en del under blixtvisiter också och jag är så glad att jag har honom i mitt liv. Att jag träffade honom i Bjärnum. Tänk att vi gick ett halvår utan att knappt prata först. Knas. Nu betyder han supermycket och är typ det bästa. 
       En otroligt tuff höst i en relativt ny stad med en massa nya möten som kanske inte var optimalt för mitt mående just nu, och har ju mått rätt kasst, men allt löser sig ändå och det blir bättre.
 
 JUL
 
Det blir kanske ingen riktig jul i år eftersom vi åkte bort, men det kändes skönare det än att vara hemma och verkligen känna att det var några som fattades. Julstämning har jag haft ändå dock! Pyntat hemma, tänt massa ljus, sett En julsaga av Shakespeare på Folkets hus, haft sista redovisningarna innan jullov (superkul!), skrivit tentor (mindre kul), haft på mig min nya fejkfår-jacka, målat till Oskar, haft en mysig julkosert, öppnat min kalender (som jag älskade), kollat julkalendern prick varje dag, sett Spelman på taket i Säffle och Oskar var fantastisk, haft julfest med skolan, åkt till ett snötäckt Säffle och Oskar, sett Fanny och Alexander med honom och bara myst, hängt massor hos Jessan och bakat julgodis med bästa Lovisa. En fin månad med andra ord. Sen tog jag mig till Centralstationen dagen innan julafton och lämnade allt vad julkänsla heter hemma i Sverige. Det är också fint.
 
Tänk vilket år. Vad mycket jag lärt mig om mig själv. Hur jag reagerar i olika situationer. Hur mycket känsligare jag blivit än innan när det kommer till utmattning - blir alldeles slut numera o jag umgås i större sällskap ett tag. Då måste jag få vara själv och varva ned. Så har det aldrig varit innan, det bhar på något sätt blivit så efter mormor och pappas död. Allt tar mycket mer energi. Men tänk också vilka människor jag mött, hur mycket kärlek en fått! Wow. Men också hur mycket jag förlorat och hur dåligt jag mått. Så mycket har förändrats. Upp och ned. Jag hoppas på nästa år istället, även om jag inte ser det som en nystart riktigt, det här med årskiften. Nästa år ska jag äntligen få börja gå hos psykolog dock - det ser jag på något märkligt sett fram emot ändå. Jag börjar faktiskt må lite bättre nu och det är otroligt skönt. Som om en gammal jag kommer tillbaka, och inte bara massa sorg. Jag skrattar oftare igen. Jag skulle kunna sitta och rannsaka mig själv i flera sidor till men det här inlägget är tillräckligt långt som det är. Tack för mig och för det absolut längsta inlägget jag någonsin gjort här. Det är dock främst för min egen skull, nästan lite teapeutiskt att få sammanfatta den tid som varit, blicka tillbaka och sedan framåt. 
 
Gott nytt år hörni, tusen kramar från andra sidan jorden, nyklippt och allt!
 

vardag | |
Upp