KATTMYS FEAT. ANDERS
Påväg in till Chania för shopping (det blev en hel del, ja) och middag ikväll träffade vi på en hel drös katter som bor precis vid hotellet. De verkar dock ha det ganska bra, får mycket mat av lokalbefolkning och turister, sover i skuggan av träd osv., så det lider nog ingen nöd på dem direkt. De var dock ganska vaksamma, tills den här lilla varelsen sprang fram mot mig och mamma, eller, tog sig fram så snabbt som hens små ben kunde röra sig. Hur söt är den inte?
Den la sig mellan mammas skor och började leka med hennes skosnörren tills den fastnade och behövde hjälp loss. Så himla kelig och älskvärd liten sak som jag egentligen vill ha med hem typ, men så fungerar det ju inte riktigt. Vi döpte den till Anders iallafall, för så töntiga är vi. Mamma ville att vår framtida hund skulle heta det fram tills då hon fick veta att hennes chef på nya jobbet hon börjar på i september heter det och det blir ju lite konstigt eftersom hon vill kunna ha med hunden på jobbet... Så nu fick Kreta-katten heta det istället!
Att så små och ovetande missar kan sprida sådan glädje är ganska fantastiskt. Efter en stund fick jag dock bära bort Anders till hens matskål. Jag tror ändå Anders trivs här, det ser ju ut så liksom. Fast vem trivs inte där det finns mat?
Finaste bilden tho?! Mysfaktorn är hög osv. Nu ska vi sova här i Grekland för imorgon ska vi vara uppe med tuppen. Egentligen är jag alltså uppe på tok för sent nu, men vi kommer hem runt 23.30 varje kväll och att sedan sitta ute på uteplatsen och skriva lite är väldigt skönt. Det här är ju även den enda tiden på dygnet då det går att andas ute eftersom det annars är så varmt och kvavt. Idag var det 38 grader vid ett tillfälle, och ja, jag har bränt mig ganska rejält, men det händer alltid så jag orkar inte ens bry mig. Rebel. Att jag förresten skrev att vi kommer hem på kvällen, utan att tänka mig för, är ganska intressant, för det här är ju inte alls hemma för mig. Det här hotellet är ju inte mitt riktiga hem. Men samtidigt är det ju det den här veckan. Ens hem är där en har sina saker brukar man säga och så är det nog. Sedan tror jag att du som människa måste ha en fast punkt någonstans på jorden. Att leva direkt ur en resväska mår nog ingen bra utav i längden, även om alla dina saker är där. En behöver trygghet och nära och kära. Jag saknar till exempel ganska många därhemma redan, och vi har varit borta i 5 dagar nu, haha.
Nej hörrni, klockan 07.55 imorgon hämtar en buss upp oss (som ska ta oss till stranden Elafonissi, Kretas egna Karibien som den sägs vara som. Vi får se, det ser extremt fint ut på bilder!) så jag behöver min skönhetssömn nu! Godnatt!