EN HEKTISK VECKA
Nu har jag påsklov! Tacka högre makter för det. Måndag idag och min första lediga dag på över en månad. Det känns dock lite märkligt. Det är så hektiskt med showen, det händer så mycket hela tiden, och så plötsligt är en ledig med ingenting planerat. Vågar inte ens tänka tanken på hur det blir när vi slutar i Bjärnum. Kan börja gråta här och nu pga det. Låt oss tänka på annat - här kommer veckan som varit i några bilder.
Ljusare kvällar och våren ger sig till känna, om än i sakta mak. Det är fint. Sommartid nu med ju! Helt otroligt hur mycket lite sol och varmare temperatur kan påverka humöret. Jag märker det inte förens vintern är över, men oj vad jag blir nere av mörkret! Just kvällarna den här veckan har varit extra fina då vi återgick till vårt vanliga schema under vardagarna vilket innebar just lediga kvällar. Egentid men även tid för att städa, för nu i helgen fick jag besök!
Det ordnades med påskäggsletande i skolan och jag hittade ett!
En kan nästan tro att vi sätter upp Wicked. Scenljus är bra fint.
Bakom scen under en föreställning. Helgens föreställningar har varit himla fina, om än stressiga. Klassen åkte på någon sorts sjukdomshärva och på fredag morgon innan genomdraget fick vi veta att Alexander, Kajsa och Felix inte skulle vara med. Så med en timmes varsel fick inhoppare lära sig helt nya grejor. Kaoz. Under helgen insjuknade fler i feber och halsont, medan andra kom tillbaka, men lärarna som till en början stressade upp sig blev snart lugna då de såg hur bra det fungerade ändå. Fina fina klass som alltid ställer upp för varandra och hjälps åt. <3Jjag fick spela mot Charlie istället för Alexander hela helgen. Ovant men lärorikt och väldigt kul! Han skötte det så himla bra. De kändes dock tomt utan min andra hälft Alexander på scen, och jag hoppas på att han blir frisk snabbast möjligt inför sista föreställningarna nu efter påsk!
Påskgodis backstage av Nathalies mamma - finaste!
Mer backstage-bilder. Det dunkla ljuset döljer kaoset som råder. De är saker prick överallt. Ett organiserat kaos dock. Typ.
Bästa Jen fixar fika till oss i pausen under föreställningarna. Tacktacktack.
I väntan på min enda sceninsats i Cats, med American Idiot-sminket redan på plats. Under de 2 musikaler jag ej är ensemble eller har roll i under showen har jag mycket dötid. Förvisso skönt då jag kan sminka om mig - och till och med duscha under Waitress! - utan alltför mycket stress, men ibland blir det lite segt. Som innan sista låten i Cats typ.
Under helgen har jag ju även haft finbesök! I fredags kom Alice hit, såg showen, hängde och sov över. Vi hann även med en tour över Bjärnums fallfärdiga, obebodda hus och att äta från Tre Hammare. Det var fint att ha henne i Bjärnum, visa hur jag har det och bara umgås! Några timmar efter hon åkt på lördagen kom mamma, Anton, mormor och Winston. Mamma gick på showen i lördags och mormor och Anton igår, söndag. Någon måste ju passa hunden liksom. Mormor har ju aldrig varit i Bjärnum men hade föreställt sig att det såg ut typ som Nora. Oj så fel en kan ha ibland.
Finbesök innebär såklart även mysig frukost. Sitter aldrig vid mitt köksbord annars, haha.
Så igår, söndag, hade vi vår sista show innan lovet och jag kunde cykla hem, äta pizza med familjen, installera bank-id (finally, mamma tog med sig rätt sladd ned!), bli glad då jag fick tillbaka pengar på skatten och inte tvärtom. Det har varit en bra föreställningshelg detta, även om Joanie är en tung karaktär för mig att bära. Jag får dock väldigt mycket bra feedback på hur jag valt att tolka rollen, inte minst från förra årets klass som var och kollade i lördags. Himla kul! Min egen familj tyckte självklart också att det var jättebra - mina största, mest opartiska fans - men att det blev väldigt obehagligt att se. Det kanske är det bästa berömmet en kan få som skådespelare dock, för de såg inte riktigt att det var jag. "Tur att det bara är en roll!" sa mamma. Jag kunde inte hålla med mer. "Don´t do drugs" skojade en annan efter en föreställning. Kan instämma där med.
Och idag har vi åkt hemmåt mot Öret. En lång resa men jag lyckades sova nästan hela vägen. Winston åkte även i hundbälte för första gången och slapp sin bur. Lycklig hund som skötte sig jättebra. Nu ligger jag i gästrummet här hemma, belamrat med flyttkartonger och med en total avsaknad av möbler då mamma gjort sig av med alla. Hon flyttar till en ny lägenhet om drygt en månad, så skönt och kul för henne! Men det innebär att detta är sista gången jag är hemma på Idrottsvägen, så många år som vi bott här. Lite konstigt är det allt. Godnatt!