TILLBAKA I BJÄRNUM
I helgen var vi ju i Bjärnum, min älskade håla som det trots allt inte alls kändes bra att komma tillbaka till... Som jag skrev känns det som en sådan lång tid sedan jag gick där. Tillräckligt mycket har hänt det senaste året för att kunna fylla ett decenium kan jag känna ibland. I och med allt jobbigt som hände i Bjärnum blev det konstigt att komma tillbaka. Jag försöker ju på mitt eget vis att gå vidare (oavsett hur det nu går) och att komma tillbaka till något som nu verkligen ligger i det förflutna, innan allt det tuffa som hände där är lite mer distanserat, det funkade inte riktigt. Missförstå mig inte, jag älskade mitt Bjärnum, men det som gjorde hela året var ju framför allt människorna jag lärde känna där, och nästan alla dem bor ju i Göteborg och jag träffar dem en massa, eller har kontakt med på andra vis. Den delen av Bjärnum finns alltid kvar, och då blev själva platsen Bjärnum bara märklig att vara på, bara minnen av ångest, alla fina minnen står ju relationerna redan för. Gu vad konstigt detta blev, ni fattar nog nada. Kort sagt: mina bästa människor har jag ju kvar utanför Bjärnum och då blev Bjärnum i sig konstigt att komma tillbaka till. Plus att en kände sig lite som en gäst, kanske för att det nu är precis vad en är. Men Bjärnum var en bubbla, det var allt under ett år, och att nu få se den utifrån var märkligt. Det var inte samma.
Men! Det var superfint att träffa gamla klassen! Jättefint verkligen. Vi kramades och kramades.
Tillbaka på det gröna golvet. Jag hade glömt precis hur grönt det var. Luktade likadant gjorde det med. Allt var som det var innan. Det var i denna sal jag tog mig till en yrkesutbildning på många sätt. Coolt ändå.
Vi dansade gamla koreografier, uppvärmningar och diagonaler en halvtimme med Jonna och skrattade för att vi knappt mindes något.
Fin bunt människor!
Älskade skola. Efter dansandet skyndade jag, Lovisa och Love oss hem till Mikaela på Servins och min gamla lägenhet för att duscha och göra oss i ordning. På 25 minuter hann vi allt, till och med sminka oss, och Lovisa lockade håret. Hur?! Sen gick vi tillbaka till skolan för att se showen! Tog inga bilder alls, satt mest och skrek och klappade händerna precis som alla andra från min gamla klass, superpeppig publik javisst! Det var jättebra dock, så bra dans, verkligen en dansklass på ett sätt som vi inte var. Kul att se! Mvh körklassen. Så bra koreografier med, wow. Bra skola det där. Så glad att jag gick där. Undra hur livet sett ut nu annars? Omöjligt att svara på verkligen, för så mycket betydde det ändå.
Efter showen beställdes drygt 30 pizzor som vi åkte och hämtade. Pizzeria Laguna kallade in extrapersonal. 50 pizzor på en timme gjorde de, då nuvarande klassen också beställde samtidigt. Imponerande, gick som på löpande band. Aldrig sett så mycket pizzor på en och samma gång.
Sen var det fest på Bygdegården och jag såg ut såhär...
... i min nya kostym som premiärades och allt. Festen höll på fram till 3 med dans och allmänt häng innan jag och Lovisa gick mot Servins för att sova.
Min gamla lägenhet ändå. Konstigt att komma dit och sova där, och oj vad olika samma lägenhet kan se ut beroende på vem som bor där. Så himla snällt av Mikaela dock, att låta oss sova hos henne och slipppa sova i Brottarhallen med alla andra! Hon bjöd på frukost på morgonen med och vi hade det satt och hade det fint en stund innan vi skulle städa ihop allt efter festen och sedan bege oss mot Göteborg igen. Blixtvisit i Bjärnum var det, det gick så himla fort.
Påväg hem stannade vi i Halmstad för lunch och Charlie bondade med fiskarna.
Mycket bra lunch dock, bästa soppan jag ätit. Ska kopieras på något vis.
Mysbild deluxe från roadtrippen påväg hem igen. De var snö utanför under delar av vägen, vi lyssnade på julmusik och allt var megafint. Bra vänner det där!
Väl hemma har jag haft fruktansvärt mycket ångest. Hela dagen idag. Jag har ändå mått bra i någon vecka nu har jag känt. Mycket mindre ångest, bättre rutiner. Men nu slog det tillbaka. Det triggades kanske av att komma tillbaka till Bjärnum antar jag, och sen sitter det nu i efterhand. Därför ska det bli skönt att få sova nu, förhoppningsvis lite bättre än natten här innan. Med de orden säger jag godnatt!