HEMSKT MKT HEJ

Det här med bloggandet går ju sisådär i nuläget kan vi ju konstatera. Det är mycket som går sisådär, som vardagen till exempel. Den går ganska käpprätt åt helvete vissa dagar faktiskt, men jag ler ändå, och jag tror att det kanske inte märks så mycket utåt jämt, det sitter mer i huvudet. En är ju en bra skådis ändå. Skämt åsido, för det är egentligen inte ens kul. Jag sover på tok för lite trots att jag tränar timtals dagligen. Jag kan inte sova en hel natt ändå. Rutinerna finns inte där. Ibland blir jag illamående vid bara tanken på mat, ibland vill jag inget annat än att ätaätaäta. Laga mat hinner jag inte heller för den delen, för jag tränar så mycket på kvällarna för att kanske kunna somna av utmattning, eller orkar helt enkelt inte när jag kommer hem. Illamående av vatten blir jag dock hela tiden, mycket dåligt. Vad händer ens i kroppen när det blir såhär? Att psyket påverkar så mycket ändå. Det går upp och ned hela tiden. Självklart är det värst när jag är ensam, det är nog därför sömnen påverkas så mycket. Då är jag ju ensam liksom. 
 
 
Skolan går ändå bra. Jag är där varenda dag och trots att ångesten ibland är skyhög och det känns som om jag inte kommer kunna göra någonting utan att bryta ihop totalt så går det väldigt bra just där, på PAS. Lektionerna får mig att tänka på annat och jag lär mig otroligt mycket ändå. Mina lärare är de bästa på jorden, helt sinnes hur mycket bättre jag redan blivit. Snart är det examinationer med, hejåhå, kom och hjälp mig. På något sätt gör dock mitt generella tillstånd att de inte känns så farliga. Det finns värre grejer liksom. Får se hur läget är om 2 veckor, kvällen innan de börjar haha. 
 
Helger kommer och går med skräckblandad förtjusning. Gillar det för att jag inte behöver känna panik över att jag inte har tid att sova tillräckligt om jag vaknar mitt i natten, men gillar inte att sitta sysslolös så vill ha planer typ. Den här helgen blev dock fin, kan skriva om den i ett separat inlägg efter detta, pga fina bilder med Lovisa. Men så vaknade jag idag i panikgråt och visste inte vad jag skulle ta mig till. Hade inga planer alls och fyfan för det. Men fick för mig att jag som minsann är 21 år och vad som kallas vuxen nu borde klara att gå en dag själv utan planer, herregud hur barnslig får en vara egentligen? Dock en helt orimlig grej att tänka så, inte alls snällt mot mig själv. Jag kanske behöver andra runt mig och då är det ju så. Jag började dock läsa lite, andades, kollade YT (största ångestlindraren/undanflykten på denna jord), sminkade mig i orangea läppar för att jag ville och åkte upp på stan. Shoppade det jag gillar att shoppa allra mest: underkläder och hudvård, och det kändes kul! Det där med hudvården behövs desperat, även om jag knappt ser att det hjälper just nu - huden är kaoz, den blir ju det av dåliga rutiner och min hy är såså himla känslig. Lite sömn och mkt ångest betyder strejk, då vill den inte samarbeta vad jag än gör. Får hoppas att trogna Origins kanske kan skänka lite lugn iaf. Ska kladda på min nya tub med deras Overnight Mask strax och är rätt pepp hehe.
 
Väl hemma har jag städat badrum, mindre kul men tidsfördrivande för jag kunde inte sitta still. Plus lagat mat, tvättat, målat naglarna och pysslat om ansiktet i ett desperat försök att rädda det. Och sett 7 avsnitt av sjunde säsongen av American Horror Story som jag tydligen totalt missade förra hösten, de är ju på säsong 8 nu? Vad hände där? Bjärnum hände haha. Väldigt bra säsong dock, den där sjunde - rekommenderar såhär till Halloween. Eller, rekommenderar alltid AHS, när som på året. 
 
Den här veckan är planen att kanske inte ta en enda kvällskurs i dans alls faktiskt, möjligtvis bara en eller två, mot mina vanliga 7... Det kan vara så att jag tar dem bara för att känna mig duktig, jag vet inte. Känns produktivt, och som ett slöseri att inte ta dem när vi ändå kan. Och det är verkligen så himla kul att gå på dem, framförallt street, men jag kanske inte orkar det just nu. Måste lyssna på kroppen. Kanske. Jag tror jag ska vara lite mer med mig själv och vänner istället. Magkänslan säger ja till det. Den brukar ju ha rätt. Och på tisdag ska jag till ungdomsmottagningen! På uppstartsmöte, för att sedan placeras i kön alltså, men det är ett steg på vägen till hjälpen. Hoppas så att det blir bra med det och allt vad det innebär. Nu ska jag fortsätta kolla serier, städa, äta mango, kanelbullar och glass och ta hand om mig själv. Natti.
 
vardag | |
Upp